KÄNN DIG SJÄLV


  • Syftet med denna kurs är att återlämna dig till ditt sanna Själv.

  • Denna enda förändring i sig kommer att fullständigt förändra både ditt liv och världen.

EN BOK SOM FÖRÄNDRAR LIV


Skapelsen bygger på förändring och utveckling. Både individer och mänskligheten som helhet håller nu på att gå igenom en enorm transformation.


Är du redo att:

Känna dig själv på ett nytt sätt, känna dig själv utan att döma dig själv?

Acceptera alla dina känslor, varken avvisa dem eller projicera dem på andra, och således förbli i harmoni med vem du är?

Släppa sinnets varseblivningar och dömanden och i stället vända dig inåt mot ditt hjärtas vishet?



Läs gärna mer på sidorna UPPTÄCK EKIK eller EKIK I VARDAGEN.

Ett utdrag ur EKIK finns att läsa via varje nyhetsbrev från Stiftelsen Kärlekens väg, utgivare av EKIK. Där kan du även köpa EKIK i olika format - som pappersbok och som e-bok i formaten EPUB, MOBI och PDF. Kommunicera med oss och med andra läsare i Facebook-gruppen enkursikarlek.


Introduktion, ur En kurs i kärlek:


I.1        Den här kursen skrevs för sinnet – men bara för att få sinnet att vända sig till hjärtat. Få det att lyssna. Få det att accep­tera förvirring. Få det att sluta göra mot­stånd mot mysteriet, sluta jaga efter svar och få det att skifta fokus. Få det att sluta fokusera på det som bara kan läras genom sinnet och i stället fokusera på sanningen.

I.2        Det som lärs genom sinnet stuvar bara om verk­lig­heten. Sinnet håller sedan fast vid den nya verk­lig­heten som en ny uppsättning regler, utan att det förändras. Det ser verk­lig­heten genom dessa nya mentala konstruktioner och kallar det ett nytt sätt att se. För att upp­rätt­hålla sin nya verk­lig­het måste det insistera på att andra lyder dessa nya regler. Sanningen har blivit funnen, säger det, och den finns ”här” i dessa nya regler och inte i de där gamla. Sinnet kommer sedan att säga åt dig hur du ska känna enligt dess regler och förhindra alla sätt att känna, alla sätt att vara som verkar motsäga dessa regler, som om det, tack vare dessa regler, vet hur allt är.

I.3        Sinnet kommer att tala om kärlek men kommer ändå att hålla hjärtat fjättrat vid sina nya regler, nya lagar, och det kommer fort­farande att säga ”detta är rätt” och ”detta är fel”. Det kommer att tala om kärlek utan att se sin intolerans eller sitt fördömande. Det kommer att tala om kärlek för att vara hjälpsamt, och göra det med sann upp­riktig­het, men ändå kommer den logik det använder, fastän den är ny, att såra hjärtat hos de mest ömtåliga, de som känt sig mest kallade till kärleken och dess ljuvlig­het. ”Det är fel av mig att känna som jag gör” säger den vekhjärtade till sig själv, över­tygad som hon är om att andra vet vad hon själv inte vet, och döljer sin vekhet bakom skyddsmurar.

I.4        Du tror att ni måste kunna tala samma språk för att dela med er till varandra och därför återgår du till sinnets språk med dess exakthet. Sinnet hatar att vara förvirrat, att vara öppet, att förbli öppet och att inte veta. Det vill ha ankare som håller det kvar på samma ställe och väl där lider det under tyngden av för­änd­ringens vågor, kämpar mot strömmen och försöker skydda sig mot stormen. Sinnet åter­vänder alltid dit där det känner sig tryggt och säkert på sig självt och därför tar det sig ingenstans och ser inte trans­formation eller skapelse, eller den nya horisont som skulle utmana dess verk­lig­het.

I.5        Sinnet kan inte öppna hjärtats dörrar, och ändå vänder vi oss inåt, vänder oss till sinnet och visar det var öppenheten ligger, var ljuvlig­heten har sin boning, var kärlekens vetande står att finna. Det enda sinnet kan göra är att stuva om verk­lig­heten och hålla den fast och fången och bunden av regler. Kärlekens lagar är inte som dessa. Kär­lekens lagar består inte av regler, fakta eller de rätta svaren. Kärlekens lagar ger andlig frihet, den frihet som ligger bortom tro och över­tygelse, bortom tanke, bortom lydnad till någon annan auktoritet än ens eget hjärta.

I.6        Hjärtat behövs för att vägleda sinnet på ett sätt som detta inte vill bli väglett, ett sätt som innebär förening, ett sätt som inte tillåter sinnets separata till­stånd, dess regler, eller dess rätta svar. Hjärtat behövs, för det är vem du är och där du är och det svarar med kärlek på det som är ett med det. Vi är ett enda hjärta.

I.7        Vi är ett enda sinne. Vägen till etthet och förening, till ett liv i form som accep­terar etthet och förening, till en mänsklig­het som återvunnit sin helhet, går genom sinnets hjärta.

I.8        Den här kursen kommer att verka vara läkande för en del, lätt för vissa, invecklad för andra. Sinnet kanske kommer att säga: ”Ja, ja, jag vet. Berätta någon­ting för mig som jag inte vet.” Sinnet kan bli förvirrat av motsägelser, klamra sig fast vid vedertagna sanningar, jämföra den här visdomen med annan visdom. Sinnet kommer att försöka förstå med sin egen logik och bekämpa hjärtats logik. Sinnet kommer att söka nya regler och kanske vara villigt att stuva om sin verk­lig­het ännu en gång.

I.9        Sinnet är sin egen verk­lig­het. Du kan inte und­komma sinnets verk­lig­het med sinnets hjälp. Du kan inte lära dig hur du ska und­komma sinnets verk­lig­het med hjälp av sinnets mönster för inlär­ning eller för logik. Du kan inte leva i en ny frisk värld och samtidigt hålla kvar sinnets verk­lig­het.

I.10      Det finns inget ”varenda en” som jag talar till och som jag ger dessa ord. Det finns inget ensamt, inget solitärt, inget separat sinne som dessa ord riktas till. Dessa ord går från hjärta till hjärta, från ett enda hjärta till ett enda hjärta.

I.11      ”Varenda en” är bara ett koncept. Dessa ord ges till var och en. De upp­fattas bara av varje människa ”för sig”, med vilket jag menar i det enda hjärtats helgd. Vi är ett enda hjärta. Vi är ett enda sinne. Förenade i helhjärtadhet är vi himmelriket på jorden. Vi ersätter bitterhet med ljuvhet. Vi befinner oss i det enda hjärtats verklighet, skapelsens födelse­plats, födelseplatsen för det nya.

I.12      Det nya är inte det som alltid har existerat. Det är inte det som kan förutsägas. Det är inte det som kan formas och sedan bevaras obe­fläckat. Det nya är skapelsens kärlek i ständig utveckling. Det nya är kärlekens uttryck. Det nya är den sanna ersättningen för det falska, slutet på illusionen, glädjen som föds i sorgen. Det nya återstår att skapa, från ett enda hjärta till ett enda hjärta.

I.13      Detta är en kurs för hjärtat. Födelseplatsen för det nya.


Dela med andra: lägg markören över
den röda pilen längst ned till höger ->


Copyright © Alla rättigheter förbehållna.