En kurs i kärlek i vardagen


Bygg sunda relationer


Trots att vi alla längtar efter att ha förbindelser med andra är många relationer otillfredsställande och misslyckas ibland. Varför är det så? Hur kan vi bygga meningsfulla och tillfredsställande relationer?


När vi tänker på relationer har vi en tendens att tänka att andra ska ge oss det vi saknar. Även om vi också har någonting att erbjuda varje relation är det underliggande mönstret något av en byteshandel - den ena ger mig vänskap, den andra kärlek, den ena ger mig pengar, den andra glädje, den ena ger mig professionella råd, den andra personliga råd.


Så snart mönstret bryts, dvs den andra personen ger oss inte längre vad vi förväntade oss, tar relationen slut. Den som förut fick beröm blir nu kritiserad, en vän blir en fiende, en partner blir en konkurrent. Lyssna till de djupa insikter som förmedlas genom följande texter ur En kurs i kärlek:



Det är ingen hemlighet att du lever i en värld av tillgång och efterfrågan. Ur denna enkla föreställning om individens behov av relation för att överleva har denna komplexa väv av bruk och missbruk vuxit fram. (K9.43)


Så här behöver det inte vara, för du är inte åtskild! De relationer du söker för att bryta din ensamhet kan göra det om du bara lär dig att se relation på ett annat sätt. ... Kan du inte se att när du valde att göra dig själv åtskild och ensam, valde du också rädsla? Rädsla är ingenting annat än ett val, och kan ersättas genom ett annat slags val. (K:9.18)





Att i andra människor,

i saker och ting och

på andra platser, leta efter

det som du har förlorat

är bara ett tecken på

att du inte förstår att

det som du har förlorat

fortfarande tillhör dig.

...

Det är detta som kommer

att skänka dig lycka och frid,

belåtenhet och en känsla

av tillhörighet.


En kurs i kärlek K:9.39






Grunden till bra relationer - medvetenheten om enheten

med vårt sanna Själv


Även om vårt naturliga tillstånd är förening har den rådande kulturen betonat kroppen så mycket att vi har glömt vilka vi i sanning är. Vi är i sanning aldrig ensamma och vi är inte separerade från varandra.


Vi befinner oss i en oavbruten relation med hela livet och stöttas av det medvetande som förenar oss alla. Detta medvetande är det Själv som vi alla har gemensamt i enheten.  Det är denna universella relation som försäkrar att alla våra behov kommer att tillfredsställas. När vi litar på denna hela, ja till och med heliga relation, lever vi i trygghet och säkerhet i stället för i rädsla.


Du kan ha upplevt synkroniciteter, tillfälliga möten som blivit långvarig vänskap, slumpmässiga upptäckter som avslöjar mellanmänskliga samband på en nivå bortom den fysiska kroppen. En kurs i kärlek uttrycker det så här:


Allt som du ombeds att ge upp är din vansinniga föreställning om att du är ensam. Vi talar mycket om din kropp här bara för att den är ditt bevis på giltigheten i denna vansinniga idé. Den är också ditt bevis för att ett liv i rädsla är berättigat. Hur skulle du kunna låta bli att oroas över tryggheten i ett hem så bräckligt som kroppen? (K9.25)


Det är därför du har blivit ombedd att uppleva anden i dina bröder och systrar, i stället för att enbart relatera till deras kroppar som du alltid har gjort. (K:19.10)



När vi övar oss i att upprätthålla medvetenheten om vårt sanna Själv och lär oss relatera till våra bröders och systrars hela vara, upplever vi mycket djupare tillfredsställelse i de särskilda relationer vi har.


Genom att inse vår relation med helheten ser vi varje individuell relation ur ett större perspektiv och fylls av medkänsla och förståelse, vilket ger oss inre styrka och en förmåga att hantera konflikter och oenighet.


Vi kommer att känna oss mycket mindre benägna att reagera utifrån rädsla, mindre benägna att ta till vrede, överreagera för ingenting eller bli irriterade över småsaker.




Förlåtelse och slutet på dömande - 
att leva i förening och relation med allt


Dra dig nu till minnes en underbar dag, för var och en av er har upplevt åtminstone en dag som var strålande ljus i en värld av mörker. En dag när solen lyste på din värld och du kände dig som en del av allting. Varje träd och varje blomma välkomnade dig. Varje vattendroppe tycktes vederkvicka din själ, varje vindpust föra dig till himlen. Varje leende tycktes vara avsett för dig, och dina fötter tycktes knappt nudda det mjuka gräset som du gick på. Detta är vad som väntar dig när du förenar dig med vad du ser. Detta väntar dig när du slutar döma världen och därigenom förenar dig med allt, utsträcker din helighet över en värld av sorg, och låter den bli en glädjens värld. (K:5.32)


Vad du inte inser är att varje situation är en relation – även något så enkelt som ett obesvarat telefonsamtal eller ett trafikkaos. (K:7.13)






Vad du ger

kommmer du i sanning att få.

Vad du inte får är ett mått

på vad du undanhåller.


En kurs i kärlek K:7.1



Inse att det i sanning är föga troligt att din önskan om att ditt liv ska bli annorlunda, din önskan om att din bedrövelse ska försvinna, härrör från omständigheterna i ditt liv. Även om så vore är du inte kallad att acceptera det som du inte tycker om, utan att acceptera att du inte tycker om vad det nu än är som du inte tycker om. Då, och först då – när du har accepterat vad du känner – kan du svara sanningsenligt. (D:Dag 8.4)




All förmåga att åstadkomma

förändring kommer av

accepterande - inte ett

accepterande av hur saker

och ting är, utan ett

accepterande av vem du är

i det närvarande ögonblicket.

Inte genom ett accepterande

av hur du vill vara

utan hur du är nu.


En kurs i kärlek D:Dag 8.8


Copyright © Alla rättigheter förbehållna.